ULVSBY- IFK HEDEN 0-3 (0-1)

Jag har tidigare här på bloggen nämnt IFK Heden, det fotbollslag jag med stolthet spelar i, i kortare ordalag. Då jag fungerar som självutnämnd pressansvarig så är det jag som har i uppgift att producera matchreferaten till vår hemsida. Nu har vår webansvarige tagit en välbehövlig semester från sitt åtagande att sköta hemsidan och ställt sin kosa mot sydligare bredgrader för en veckas välförtjänt semester. Då jag inte besitter den erforderliga kompetens som krävs för att pilla in referatet på vår hemsida så kommer det istället att presenteras här på bloggen i väntan på att vår webmaster återkommer.

Håll till godo!

ULVSBY- IFK HEDEN 0-3 (0-1)

IFK Heden förbättrade under fredagskvällen sin svaga bortastatistik. Efter att endast ha bärgat en ynka seger på bortaplan den här säsongen kom igår vinst nummer två. Detta efter att laget med en riktig kämpainsats slagit tillbaka Ulvsby IF med siffrorna 3-0.

Det var ett något desarmerat Heden som gav sig av mot Ulsvbys idrottsplats. Med halva den ordinarie backlinjen indisponibel fordrades vissa förändringar i laget, vilket medförde att många fick agera på ovana positioner. Detta i kombination med det faktum att Ulsvby IF inför gårdagens match var obesegrade på sin hemmaplan hade gjort att en viss oro fortplantat sej i Hedenlägret.

Till en början verkade det också som om oron var befogad. Ulvsby började matchen bäst och vi hade förtvivlat svårt att få igång vårt eget spel. Det stod tidigt klart att publiken denna afton inte skulle bjudas på någon gladfotboll. Istället fick de till antalet cirka 40 åskådarna bevittna en ganska tuff tillställning med två febrilt kämpande lag.

Heden arbetade sej sakteliga in i matchen och efter att ha skapat några halvchanser så kunde Peter ”Väse” Andersson ge oss ledningen på klassiskt Petermanér. En väl avvägd lobb från 30 meter och 1-0 är ett faktum. Fint serverad av nyblivne fadern Anders Nilsson.

Ulvsby lät sej inte nedslås av detta och under halvlekens slutskede sattes vi under stor press. Vi lyckades dock freda vår kasse och precis innan domarens pipa förkunnade halvtidsvila så hade Erik Andersson ett jätteläge att utöka vår ledning. Avslutet blev tyvärr lite för tamt och 1-0 står sej halvleken ut.

Den andra halvleken blev en mycket jämn historia. Finliret fick även i andra akten stå tillbaka till förmån för kämpafotbollen. Ulvsbys anfall fastnade i regel i vår backlinje och det som rann igenom avstyrdes av Henrik Nilsson i Hedenmålet innan farligheter hann uppstå. Vi saknade absolut inte chanser och både Erik Andersson och Magnus Alteblad hade fina chanser att på kontringar punktera matchen, tyvärr utan att lyckas.

Det dröjde till den 80:e minuten innan matchen skulle avgöras och givetvis var det återigen Peter Andersson som hittade nätet. Utan att förringa Peters prestation så var det snarare ett något fumligt målvaktsingripande än den faktiska hårdheten i skottet som bidrog till att bollen letade sej in.

Där kändes Ulvsby som ett slaget lag och även 3-0 kom då Fredrik Sandström jagade i kapp en till synes förlupen boll och efter en tilltrasslad situation finner sig själv fri med mållinjen. Ensam från fem meters håll gör han inget misstag och slutresultatet var ett faktum.

Resultatet speglar kanske inte helt matchbilden och oavgjort hade inte varit speciellt orättvist. Skönt att kunna vinna även när vi inte spelar på toppen av vår förmåga samt att skrämma iväg det spöke som förföljt oss på bortaplan denna säsong.

Ekbloms Bästa:

Peter ”väse” Andersson & Henrik Nilsson: Dessa två män var idag skillnaden mellan vinst och förlust. Peter med sin osvikliga förmåga att göra mål när det som bäst behövs. Kämpade hårt hela matchen och vann en rad dueller på offensiv planhalva. Henrik agerade grymt stabilt i buren och med sitt alerta spel avvärjde han situationerna innan dom hann uppstå.

Evighetsmaskinerna Per Andersson och Erik Andersson: Dessa outtröttliga människor som springer, springer och springer. Ständiga orosmoment för motståndarna och med sina enorma arbetskapaciteter är de guld värda för sitt lag.