Kantarellsoppa och mustascher

Ber om ursäkt för den låga uppdateringsfrekvensen de senaste dagarna. Denna slöhet beror på att jag valde att celebrera nyåret på annan ort med begränsad kommunikationsmöjlighet. Att fira tidemätningens naturliga gång är inget jag högaktar och att det byter numrering i almanackan ger jag egentligen högblanka fan i.

Att däremot lämna stadens gator och torg för att i sällskap med trevliga människor äta god mat, dricka god dryck, bedriva fysisk aktivitet och andas fjällsluft tillhör favoritsysselsättningarna. Veckan blev en mycket trevlig tillställning med nyårsmiddagen som höjdpunkt där något så märkligt som ett mustasch-tema förgyllde själva nyårsnatten. Jag deltog dock inte i tävlingen då jag som sällskapets ungtupp inte kunde mäta mig i ämnet överläppsbehåring med de övriga.

Gemensamt för dem alla var att just de tyckte att de hade den snyggaste mustaschen, gemensamt för dem alla var också att de var tämligen ensamna om att tycka så.
Som objektiv betraktare fann jag dock några slående likheter med mer eller mindre kända personer. Den Onde blev till utseendet oerhört lik den ännu ondare advokat Bjurman i känd filmtriologi. Sällskapets ålderman såg ut som en vilda western cowboy medan de övriga två mest förde tankarna till ondskefulla män som profiterar på sköna damers bekostnad.
Efter allt mer tilltagande flickvänsprotester avlägsnades dock ansiktsprydnaderna en efter en. I ärlighetens namn skall sägas att de inte var så svåra att få bort då de bestod av mer mascara än hår.

Det enda under veckan som inte gick riktigt som planerat var det moment där jag var inblandad. Jag, Den Onde och Lenin var förrättsansvariga inför middagen. När vi ansåg att läget var under kontroll tyckte vi att tjejen i fråga hade gjort sig förtjänt av en bastu. Det moment som återstod tyckte vi att vi kunde klara själva, det skulle vi inte ha tyckt. Den Onde hade nämligen valt, den överdimensionerade packningen till trots, att medföra nordeuropas största mixer. Tyvärr exploderade den då den sista handpåläggninen skulle göras med följden att hela köket sprutlackerades med kantarellsoppa. Sen fick undertecknad skura...


Egentligen skall väl året vid dess slut analyseras och penetreras in i minsta detalj men det är inget jag tänker ägna mig åt i offentlighetens skarpa lampa. Jag nöjer mig med att konstatera att det har varit ett riktigt jävla skitår.
Hade det varit en fotbollsmatch hade jag blivit ubytt i halvtid och fått så mycket skäll att jag förmodligen hade gråtit mig till sömns, om jag hade haft känslor vill säga.
Nu fanns det inga avbytare och jag spelade åtminstone upp mig lite sista kvarten. Hursomhelst blev det ju iallafall en väldigt trevlig avslutning på matchen.

Nu ska vi se vad 2010 kan hitta på för jävelskap....

P.S
Eventuellt kommer lite bilder från resan att presenteras vid senare tillfälle.