Nu hoppas vi på kalla tider för här får Lars ett par skider
Att fira jul är flera maratonlopp ifrån att vara min favoritsysselsättning. Jag förknippar det mest med stress, trängsel och otäckt bröd doppat i avkok från ett grisarsle. Dessutom stör jag mig alltid på alla människor som inte kan planera och låta mig vara ifred den 23 när jag ska köpa julklappar.
Dock har jag en tradition och det är att jag alltid ger mig själv en julklapp. I år har jag, trots att jag inte varit speciellt snäll, fått väldigt många presenter av mig. Igår införskaffades dock den sista och givetvis blev det något förknippat med fysisk aktivitet, nämligen ett längdåkningskit.
Jag fick bära hem en hel kubik med grejer bestående av stavar, pjäxor, vantar, skidor, valla i regnbågens alla färger samt ett par speciallsockor.
Nu är det bara att hoppas på en vargavinter, odla ett jätteskägg alá Wassberg och inleda nästa steg i operation fysmonster.
posted by Ekblom @ 7:05 PM
2 comments
2 Comments:
Här är kommen den kallaste tid, ute i spåret far Lasse med glid.
Månen vandrar sin tysta ban, snön ligger vit på fur och gran.
Men vad händer: Lasse trampar på sitt skägg, går in i Per Elofssons berycktade vägg.
Nu hem mot Herrhagen lunken bär, liten Lasse har mycket besvär.
Nu orkar undertecknad inte längre rimma, vi får se lille Lasse gå hemmåt i månljusstrimma.
Kastar skidan i en bäck, lägger huvudet på sned och säger TRÄCK.
Lasse bryr sig inte om de väggar som står, ty han med kraft igenom dem går.
Eftersom hans skäggväxt är ganska klen, finns ingen risk att där trampa med sitt ben.
Att förväxla honom med en Herrhagsbo är väldigt trist, det är ju på Strandvägen han har sin hemvist.
Med en sällsynt fart i spåren det går, man hör honom ropa "Gunde ur spår".
Måhända tappar han ändå humöret, trots att det går som i smöret.
När han ska kasta skidan i bäcken säger han "katten", det gick inte för där var det fruset vatten.
Post a Comment
<< Home