Impulshandlande

Börjar vid det här laget känna mig som en inventarie på IKEA efter den senaste tidens frekventa besök av nämnda inrättning.
Idag var det fullt fokus på att förbättra herr Kamprads bruttomarginal istället för att, som jag brukar, gå runt och irritera mig på alla som rör sina fötter i en fart som skulle få Skalman att framstå som Usain Bolt och sedan lämna butiken tomhänt i frustration och vredesmod.

Denna onsdagseftermiddag var av det produktivare slaget och inte mindre än nio kartonger i varierande storlekar och en stor påse med blandade persedlar lastade jag och min käre vän Greven som för dagen agerade medhjälpare in i det lånade monumentala släpet.

Ja, just det.
Det blev ett spontanköp också som inte stod på listan.
Han ser ut så här: