Kakfrossa

I helgen bär det av till Köping. Dock inte för att banda en ny säsong av den TV-serie som utspelade sig på orten utan för att spela innebandy. Men det är kanske ungefär samma sak.

Imorgon ger sig två minibussar av från Karlstad, fyllda till bredden med innebandylirare. Med i konvojen finns också en blå saab, det är jag.
Det tycker jag är lite star-quality, jag tycker inte om minibussar, de låter så mycket och man sitter så obekvämt.
Nu är inte det hela sanningen och jag har en annan mission med mitt tilltag.

Efter att första innebandymatchen är överstökad på lördag hoppar jag i mitt fortskaffningsmedel och tar sikte på Lesjöfors för att spela en fotbollsmatch. Efter den drabbningen får båda turboaggregaten bekänna färg då det bär tillbaka till Köping, givetvis aldrig över tillåtna hastighetsgränsen- ni känner mig, 87 på 90-väg. Där blir det en ny innebandymatch och förhoppningsvis slutspel på söndag.
Jag har räknat ut att det borde gå.
Vem har sagt att det inte går att vara på flera ställen samtidigt?

Nu undrar jag en sak. Är det här ett exempel på att äta kakan och ha den kvar eller är det helt enkelt så att jag äter två kakor på en gång?
Skit samma, full fart, det gillar jag.