Som man bäddar...

Stora glas, sena nätter och mat som smakar något är väldigt trevligt men ack så formkurvehämmande.
14 dagars njutande där botten på en rad vinflaskor har undersökts får vara tillräckligt, dags att dra på sig hjälmen och kliva ner i gruvan igen.
Första rejäla löppasset på aldrig så länge var tungt, riktigt tungt. Som man bäddar får man ligga.
Tur att trött bara är något som man tror att man är.
Nu kör vi!