Det går framåt- eller vad det nu gör

Intet ont anande

Nu har jag bedrivit surfing i kombination med pigmentfrämjande verksamhet i två dagar. Det här med pigment har tyvärr aldrig varit min grej och fortfarande ser en alvedon på magen ut som ett födelsemärke.

I surfingen däremot pekar utvecklingskurvan spikrakt uppåt och jag har gått ifrån extremkass till totalt värdelös på endast dessa två dagar. Idag gjorde jag något som närmast kan liknas vid att stå på brädan i säkert hela 1,5 sekund. Däremot börjar jag och speedskiåkaren bli väldigt duktiga på att spänna fast surfingbrädorna på biltaket.

Ikväll har vi gjort något jätteroligt och jättedumt. Vågorna var lite höga för att surfa på så vi har ägnat oss åt bodysurfing som det tydligen kallas. Det är som surfing fast på en liten frigolitbit som man ligger på. Låt oss säga så här: Ont gör det aldrig men när vågorna slänger en i havsbotten så känns det, det är duktiga krafter vi leker med.