Saturday, June 26, 2010

Dagen efter kvällen före

Det är dagen efter kvällen före med allt vad det innebär. Ytterligare en vecka har passerat och därmed har också högtiden midsommar lagts till handlingarna för i år.
Dagarna, veckorna och även månaderna passerar med en ryslig fart.


Trots gårdagens målsättning att firandet skulle bli av försiktigare karaktär så har mitt handlande straffats hårt och brutalt och produktionsnivån idag har varit väldigt låg. Har väl i ärlighetens namn inga större pretantioner att förändra detta till det bättre men den bensinmacksinköpta colan som pryder mitt vardagsrumsbord skänker hopp om återhämtning och överlevnad.

Tror att midsommardagen i gott sällskap med nyårsdagen är en av de mest stillsamma dagarna i merparten av de svenska folkhemmen.


Under veckan som gått har en hel del trevligheter hunnits med, bland annat styrelsemötet på okänd och avlägsen ort för trion Den Onde, Den Gode och Den Fule. Tyvärr drabbades den normalt sett så drivande och rastlöse medlemmen Den Gode av någon slags farsot vilket gjorde att han tillbringade större delen av helgen sovandes utstöttande märkliga gutturala läten. Han var dock pigg nog att kunna dokumentera mitt och Den Ondes dopp i den minst sagt svalkande Fryken som underligt nog med tanke på den upplevda temperaturen åtminstone var isfri.












Annars såg Den Gode mest ut så här då han enligt egen utsago var sjukligt sjuk:



***

Det är idag fem veckor kvar till Kalmar Järnman. Fem veckor utan vin, kvinnor och sång för att försöka hitta något som liknar en formtopp. Folk brukar fråga om jag är nervös, hur träningen går och vad jag ska göra sen.

Jag kan inte påstå att jag är speciellt nervös, går det så går det, går det inte får jag göra det igen, svårare är det inte. Träningen känns bra även om det givetvis finns saker jag hade kunnat göra annorlunda, längre och hårdare. Framförallt hade det kännts mycket tryggare att inte vara värdelös på att simma.

***

Förövrigt bör förtäljas att Ingenjören och hans hustru i veckan blivit husägare. Jag lyfter på hatten och framför mina gratulationer även om det är med blandade känslor. Är aldrig roligt när människor man uppskattar att umgås med flyttar längre bort.


***

Känns skönt att inte ha någon inplanerad semester utan att istället kunna vara lite spontanledig när jag känner för det.

2 Comments:

At 11:23 PM, Anonymous Anonymous said...

Nu flyttar ju inte "Ingenjören" eller någon annan till Nya papa Guinea direkt och känner jag dig rätt så är väl distanser inget som skräms. Oavsett om du gör dem med bil eller benen...

 
At 10:02 AM, Blogger Ekblom said...

Det finns inget som skräms, punkt. Förutom huggorm, snokorm och annan orm...

 

Post a Comment

<< Home