Detroit Red Wings-Vancouver Canucks 3-2
Glöm korv med bröd. Istället blev det en liten cola och en pizza med en näringsinnehållsförteckning som man dör i förtid av att bara läsa. Den mättade med råge och efterlämnade sig också en känsla av att ha ansiktet fullt av lipsyl.
Zetterberg pillar in den matchavgörande straffen bakom Roberto Luongo
Vi fick verkligen valuta för pengarna vid vårt besök i Joe Louis Arena.
Straffar krävdes för att avgöra matchen och det var Henrik Zetterberg som iskallt la in den avgörande pucken bakom den annars storspelande Roberto Luongo i Canucks-kassen.
Dessförinnan hade hemmalagets Daniel Cleary gett hemmalaget ledningen med både 1-0 och 2-0 i en match som till en början mest liknade allmänhetens åkning på Tingvalla Isstadion.
Detroit åkte på en skridsko men gjorde ändå som de ville och endast Luongo höll gästerna kvar i matchen. 47 räddningar mäktade han med denna kväll, varav ett par får sorteras in i arkivet under ämnet "bland det värsta jag sett".
Den som räddade spänningen och väckte Vancouver i kväll, förutom Luongo, var en svensk tvilling vid namn Henrik Sedin. Först reducerade han då fem minuter återstod av andra perioden och tre minuter senare spelade han fram Markus Näslund som slog in kvitteringen.
Efter att både tredje perioden och förlängningen blivit mållösa så orkade inte ens Luongo stå emot och vi fick till sist en svensk matchhjälte genom Henrik Zetterberg.
Observationer under kvällen:
Två gånger när line up lästes upp jublades det lite extra i arenan. Det var när namnen Lidström och Zetterberg nämndes.
Det enda som verkar få en Amerikansk/ Kanadensisk hockeypublik att skrika är när de har chansen att få vara med på jumbotronen eller när det drar ihop sig till slagsmål.
Vår Australiensiska väninna hade inte hjälm men köpte faktiskt en egen puck i souvenirbutiken.
Zetterberg och Lidström i all ära, i kön till urinoaren är det Holmström det snackas om.
Det är inte tillåtet att medföra objektiv större än 80 millimeter in i arenan (därav den oklara bilden)
Det är skitsvårt att smuggla in ett 300 millimetersobjektiv in i arenan (därav den oklara bilden)
5 Comments:
Vad du ser glad ut. Härligt att se. Det är väl där du trivs, som fisken i vattnet. I nån idrottsarena. Var ni mätta länge och väl också eller infann sig mc donalds-syndromet?
Det gläder mig att Homer håller än. Jag minns en slutspelsmatch motFBK för 15 år sedan.Han stod i färjestads målgård och styrde skott. Färjestadspelarna gjode allt de kunde för att flytta på honom men de lyckades inte. Jag var mycket imponerad, trots att han spelade i Luleå.
Alltid Red Wings :)
Men hon i Montreal tröjan bakom dig har väl hamnat på fel arena lr??
Har upptäckt samma sak som Wester... eller så är det så att ni har ljugit om vilken match ni vart på och därför blivit "tvingade" att lämna det stora objektivet hemma som man utan problem fick ha med sig på madison square garden...
Hej allesammans och tack för era kommentarer!
--->Emmapower: Mat och sport, då är jag lycklig. Jag var mätt i flera dagar...
--->Owe: Han praktiskt taget bodde i målgården hela matchen, har en bra bild när det är tre Canuckslirare som försöker flytta honom.
--->Wester: Det verkar vara så att man tar den tröja man har helt enkelt. Såg flera tröjor som inte hade mycket att göra med lagen som fanns på isen.
--->Erik: Kan meddela att objektivet även fick följa med in i Air Canada Center, märkliga regler i Detroit.
Post a Comment
<< Home