Hmm

Var på friskis & svettis förrut. Jag och bengan besökte ett kombipass. Ett kombipass fungerar på det sättet att man har 30 nötter i ett rum, dom är nötter av just den anledning att dom sitter i ett rum och trampar på en cykel som inte har några hjul. Två av dom nötterna var jag och Bengt. Efter att ha trampat sej svett, och för egen del även skinnflådd på de delar av människokroppen som används till att sitta på, bytte man helt sonika rum och började frenetiskt styrketräna med en väldigt lätt skivstång. Jag tror det kallas Body Pump.

Vad som gjorde mej något förundrad, och lite lätt oroad, var att passet leddes och instruerades av en höggravid kvinna. Jag började förbereda mej mentalt inför det faktum att passet kanske skulle få ett tredje moment, förlossning. När passet var slut var vi dock lika många som när vi börjat och den gravida kvinnan hade slitit ut både mej och bengan. Känns ändå lite sådär att man har fysik som ett högdräktigt fruntimmer.

Inte roligt!

Ibland önskar jag att jag inte hade haft något idrottsintresse.
Just den här veckan önskar jag verkligen att jag inte alls hade brytt mej om sport utan istället varit mer intresserad av kulturella saker så som teater, musik eller något annat som är totalt omöjligt att hetsa upp sej över.Då hade jag suttit där på en filt på någon solvarm gräsmatta med en flaska dåligt vin, lyssnat på Thåström på en second hand-bandspelare, citerat Shakespeare och inte haft en aning om vad den orakade man som åker skridskor på TV heter.

Nu är det inte så.

Den skäggige mannen heter Emil och jag kan inte namnge en enda låt Thåström gjort samtidigt som jag föredrar öl framför rödtjut. Jag får helt enkelt sitta här och lida fast det är en hel vecka kvar till långfredag.

Det är inte roligt att vara varken FBK:are eller fotbollsälskare just nu.
Det värsta av allt är att det inte var orättvist att Färjestad åkte ur, Linköping var helt enkelt bättre på allt. Jag orkade nästan inte ens bli arg när Färjestadspelarna bjöd LHC på 4-1. Det som är än värre är att inte ens alla FKB:spelare orkade bli arga.

En sak som iallafall är positivt är att mina levervärden kommer stabiliseras ioch med Färjestads sorti, dom där lördagsmatcherna i H:s soffa brukar sätta sina spår.

Hockey och fotboll

Hade tänkt skriva några rader om gårdagens EM-kval men vad finns egentligen att säga? En brutalt dålig fotbollsmatch på ett underlag som kan liknas vid en potatisåker. Försökte mej på att urskilja en svensk spelidè mellan alla långbollar men jag fann ingen, inte ens efter ett par glas whiskey.

Att spela långbollar mot ett brittiskt lag är lite som att utmana Brasilien på strandfotboll. När sedan Nordirlands enda farliga spelare, David Healy (som förövrigt spelar i Leeds som ligger sist i Engelska 1:an) bjuds på lägena av ett okoncentrerat försvar så kan det bara sluta på ett sätt. Skam och förtvivlan, det här som såg så bra ut i tisdags.

Ikväll ska jag på hockey. Carro har fixat biljetter och det bådar gott. Senast hon grejade in oss i en hockeylada vände Färjestad ett 3-2 underläge till seger på en minut och det hela slutade med guldjubel på torget. Jag hoppas att vi kan ha en liknande inverkan i år. Förövrigt hoppas jag vi får se den nykomponerade kedjan som det ryktas om i pressen med Micke Johansson, Pirnes och Söderström. Tror det kan bli snurr på den linan, bara någon tar på sej "killer-rollen" och hänger ett par strutar. Hoppas även få se Tomas Rhodin göra åtminstone en tackling.

"Pinnens" internet fungerade inte i tisdags och han kunde därför inte spela på Linköping. Nu har han dock fått ordning på sladdarna och har lovat att sätta en slant på LHC, det kan räcka.
Nu kör vi

Äntligen

Hockey och slutspel i all ära men som någon vis man en gång sa: -Kasta en puck och en boll till en katt och se vilken av dom den leker med.

Imorn är det äntligen dags för åter en EM-kval match i den gröna mattans schack. Sverige möter Nordirland på bortaplan. Seger där så ska det mycket till om inte Zlatan & co ska få packa väskorna och åka på slutspel i Schweiz-Österrike. Vid förlust så kan gruppen däremot förvandlas till ett riktigt rävgryt där vad som helst kan hända.

Senast Sverige mötte Nordirland i en tävlingsmatch var 1981. Då vaktade en ung Thomas Ravelli målet för tredje gången i landslagssammanhang och höll för första gången nollan. Sverige vann med 1-0 efter mål av Hasse Borg på straff. I Belfast gick det däremot sämre. Torsk med 3-0 och missat VM -82.

Nu för tiden är Sverige och kval en kassaskåpssäker kombination och med Zlatan tillbaka är jag övertygad om att svenskarna åtminstone får med sej en pinne hem från Windsor Park.
***
Förövrigt så vinner Fbk ikväll. Min kompis "pinnen" har nämnligen lirat en slant på Linköping och det brukar räcka.

Räfst

I den utkant av staden där jag har mitt hem har parkeringsfrågan börjat bli ett problem. Till följd av att antalet bilar ökar har allmänheten börjat "skapa" parkeringsplatser där det enligt lagens mening inte borde förekomma sådana. En sådan plats ligger belägen mellan en infart till en parkering (som är förhyrd) och en busshållplats. Om man har en onaturligt kort bil och en hel del tur är det i teorin möjligt att klara gränsvärdet på 15 meter som anger hur långt före en busshållplats man får stå.

Nu nyttjas emellertid denna, av invånarna skapta, parkering även av sådana som inte har onaturligt korta fordon, eller någon som helst tur för den delen. Detta har pågått en längre tid och upprepas ofta av samma fordon vilket har gjort utrymmet till en allmänt känd och accepterad P-plats.

Nu har överheten dock beslutat sej för att stävja denna form av civil olydnad. Hur har man då gått till väga? Har man satt upp en skylt? Har man målat tillbaka spärrlinjen som försvann vid förra sommarens beläggningsarbete?
Svar nej.

Istället valde man ut en av trottsarna och hängde honom högst upp på skampålen till allmännhetens beskådan. Straffa en, skräm de andra. Prygla upphovsmannen och avskräck anhängarna. Låt honom dingla på skampålens topp och bli bespottad av allmogen så att upprorsmännen ser att denna regelvidriga provokation ej gått obemärkt förbi lagens iaktagande ögon och vidsträckta arm.

Den som fick bära hundhuvudet å alla felparkerares vägnar var givetvis jag.
Nu har vi ju lämnat skampålens tid och därför fick jag min räfst i en något moderniserad tappning. En mycket väl synlig böteslapp med ett vite på 1000 riksdaler blev straffet för att stå parkerad 12,658 meter från kollektivtraffikens uppmärkta påstigningsplats. Roligare kan man ha för tusen spänn...

Smart...Väldigt smart faktiskt

Vissa saker önskar jag verkligen att jag hade uppfunnit. Det här är en sådan.

Hur många gånger har man inte stått i en träningsanläggning och svurit ve och fasa över att rörmokarna inte kan installera en kran som är hög nog att kunna fylla en vattenflaska under. Nu finns ju alltid minst två lösningar på ett problem och Anna Axelsson, 14 år gammal, kom på den andra. Gå in på aftonbladet.se och klicka på webb-tv. Följ också länkarna nedan så förstår ni. Hon har min fulla beundran, prisa de som prisas bör.
http://svt.se/svt/jsp/Crosslink.jsp?d=6107&a=585099&printerfriendly=true
http://www.lt.se/arkiv/pdf/lt/20060504/20060504A024.pdf
http://www.sodertalje.se/templates/NewsPage____2330.aspx

Lite om mycket

I ett desperat försök att ta ikapp en veckas uppehåll i bloggandet ska jag försöka avhandla den gångna veckans händelser och delge min syn på saken. Detta inlägg kommer därför totalt sakna både sammanhang och röd tråd. Jag är dock övertygad om att de få men intelligenta personer som läser min blogg ändå kommer hänga med i svängarna. Då kör vi!

Hockey
Ämtligen börjar slutspelet. Jag vet att det har pågått en tid men för oss FBK-supportrar har det inte direkt känts som slutspel. Mora var helt enkelt för dåliga för att kunna bjuda upp till den gastkramande spänning som vi trots allt vill se i ett slutspel. Såg den fjärde matchen på plats och visst är det kul med många och vackra mål men det finns ändå inget som går upp mot den spontana glädje som ett vinstmål i "sudden" ger. Hoppas att matchserien mot Linköping kan bjuda på lite mer hjärtklappning än kvartsfinalen gjorde. Mitt tips? 4-2 i matcher till FBK.

Förövrigt så trodde jag att Brynäs skulle slå ut HV och att Linköping-Luleå skulle bli jämnt men jag tippar ju också hellre än bra. Det känns ändå bra att det är dom fyra bäst placerade lagen i grundserien som får göra upp om finalplatserna. Själv tror jag det blir FBK-Modo i final men som sagt, det där med tipset har aldrig varit min grej.

Leif Boork
Hu vad arg han blev. Leif har varit med så länge att han med allra största sannolikhet visste att han skulle få lämna båset om han klev in på isen. Det sket han i. Varför gjorde han det då? Var det en spontan reaktion av hans ilska eller ett försök att tända sitt lag ytterligare? Ett sätt att visa att nu J..lar är det allvar? Jag vet inte men jag vet en sak. Jag känner en före detta Elitseriedomare och han sa vid ett tillfälle följande mening:-Vissa ledare gnäller och skäller jämt men får man skäll av Boork, då vet man att man gjort fel, riktigt fel.

Premiärtur
I lördags var jag och mitt MC-gäng ute på årets jungfrutur. Nu är vi kanske inget gäng i ordets rätta bemärkelse jag och H men ändå. Runt 10 grader varmt, strålande solsken och lite blåsigt, helt perfekt med andra ord om det inte varit för den förbannade blåsten. Premiärturen gick från Väse till Kristinehamns skärgård via diverse småvägar. Väl i skärgården kunde det återigen konstateras att Picassoskulpturen är förbannat ful. Jag har hört att Picasso gjorde den som ett porträtt av sin fru, vilken helvetes näsa hon måste ha haft om det är sant. När jag hade återvänt hem hittade jag givetvis ett lerhåll som jag inte kunde låta bli att köra ner i så nu står tvättning av MC ganska högt upp på dagordningen.

Boxning
Igår var jag på boxning med min kompis Bengan. Jag har alltid varit av den åsikten att träning i grupp utan boll är enbart fånigt och till för de odiciplinerade själar som inte kan motivera sej att träna ensamna. Det var också den inställning jag tog med mej in i Lilla Salen på Friskis och Svettis. Efter 15 minuter hade jag dock svängt kraftigt i min inställning. Jag kunde verkligen höra "Eye of the tiger" i huvudet och se Sylvester Stallone framför mej. 90 minuters boxning blev det och idag värker min kropp av muskulär återhämtning. Tänk att det kan göra så ont att vara dåligt tränad. Kul var det iallafall och detta kommer bli ett återkommande inslag i min individuella träning. Fortsätter jag i samma stil är jag ett tämligen hett ämne för en biroll i Rocky IX som förmodligen kommer om några år.

Sambolivet
Det rullar på bra och jag börjar uppskatta denna boendeform mer och mer trots min något eremitiska bakgrund. Jag har dock upptäckt en något enerverande, men samtidigt ganska charmig, brist hos min sambo. Hon kan nämnligen inte öppna förpackningar. Inte ens de mest banala förpackningar så som mjölkpaket kan öppnas utan diverse tillhyggen. Förutom att förpackningarna ser ut som något en arkivförstörare tryckt ur sej efter min kärestas alla omilda behandlingar så är det dessutom lögn att på ett vettigt sätt hälla ut innehållet. Det sipprar helt enkelt åt alla tänkbara (och otänkbara) håll. Att öppna en ost är inte att tänka på, av säkerhetsskäll får jag öppna ostarna eftersom de flesta olyckor sker i hemmen och vi inte vill riskera varken våra eller grannarnas liv, dessutom kostar glasmästare pengar.

En av alla positiva förändringar som skett sedan Carro flyttade in är att användarkostnaden för min ugn sjunkit ganska markant. När jag flyttade in för tre år sedan installerade jag en såkallad varmluftsugn. Priset för denna köksprydnad var ca 4200 kr och för så sent som för några månader sedan hade den kostat 2100 per användningstillfälle. Nu börjar vi närma oss 410 kr per gång så den kanske blir ekonomiskt försvarbar en vacker dag.

Sambolivet har även medfört ändringar av vissa regler, det är nu strängeligen förbjudet för små teflonpannor att åka diskmaskin. Jag har ännu inte förstått varför men det kanske kommer.

Söndag med Ekblom

Gårdagens El Classico hade jag det stora nöjet att avnjuta sittandes i PastejOttos soffa. Förmodligen går det inte att förstå den stämning som rådde på Nou Camp utan att ha befunnit sej på plats. Inget surroundsystem i hela världen skulle kunna förmedla den oerhörda magi som låg i luften. En match som handlade om så mycket mer än sport i ett land där fotboll är religion. Två pressade tränare i varsin klubb som inte accepterar något annat än resultat, bra sådana. När båda dessa miljardindustrier redan fått kapitulera i Champions League var förstås gårdagens match något av en chans att återupprätta sin heder samt en ödesmatch som mycket väl kan visa sej vara avgörande när tabellen skall summeras senare i vår. Hur det slutade vet väl alla. Det fanns ingen vinnare på Nou Camp, vinnarna fanns istället i Sevilla

Söndagen inleddes för min del med ett besök på något som kan vara den yttersta kontrasten till ovan nämnda drabbning. Jag begav mej nämnligen två mil österut till den lilla byn Väse för att bevittna min lillasysters serieavslutning i innebandy. I den vardagsrumsstora lokal som används som sporthall hade ett 30 tal yrvakna/halvsovande föräldrar tagit stöd mot den brösthöjdshöga träsarg som omringar planen. Min systers lag besegrade redan klara seriesegrarna Kristinehamn med hela 6-1. Nu var det inte resultatet som sådant som fick mej att lämna Väse sporthall med ett leende på läpparna. Det var istället den sanna glädje som småtjejerna visade som fick mej att känna mej så oförskämt glad. Jag kan lova var och en av er som läser det här att varje enskild målskytt i matchen blev minst lika lycklig som Ruud van Nistelrooy blev i går kväll när han hittade nätet. Oavsett hur dåliga passningar tjejerna i de båda lagen slog och oavsett med hur många meter de missade målet med så möttes de alltid av berömande kommentarer från tränare och peppande lagkamrater när de kom till avbytarbåset. Det är lätt att glömma att man inte behöver ha två miljoner i veckan i lön för att känna den sanna glädjen som idrotten kan ge oss.
*******
Kul att vi TV-tittare fick höra att det var mål innan Ruud ens var i närheten av bollen. Ska det vara så svårt att koordinera ljud och bild före sändningen?
*******
Slutspelsskäggen växer och frodas men ännu är ingen i närheten av Kåbergs "Kungaskägg". Ett tätt och vildvuxet skägg som utstrålar makt och pondus. Gustav Wasa hade varit imponerad. Den enda som spelar i närheten av Kåbergs liga är för närvarande Modos Justin Morrison med något som närmast kan liknas vid ett klassisk förbrytarskägg. Saknar dock lite av Kåbergs tätthet och volym.
******
Sambolivet går sin gilla gång. Idag stod paj på menyn och jag blev beordrad att steka lök. Detta utfördes dock inte bättre än att löken förvandlades till något som närmast kan liknas vid grillkol. Gör om och gör rätt kommenderades och en reservlök kallades in med tilläget att jag var tvungen att använda olja vid nästa försök. Det är inte lätt när man får bristfälliga instruktioner...
******
United har chans på en trippel och jag kan inte låta bli att tänka mej tillbaka till våren -99. Ack du ljuva tid. Det som talar för är att United inte förlorar ens när dom spelar dåligt. Emot talar att det är just det dom gjort på slutet, spelat dåligt alltså.
******
Har idag sett tre motorcyklar och två tranor. Är det möjligt att man kan börja hoppas på vår?
Får vi det väder som utlovats denna vecka ska inte jag vara sen att skrämma igång min båge.
******
Tänk om van Nistelrooy satt sitt friläge vid ställningen 2-3
******
Förövrigt så verkar det inte vara helskäggen som är det mest moderna iår utan snarare de små slutspelsmustacher som skymtas på var och varannans läpp. Vore roligt om någon av dessa mustacher överlevde ända till en final och vi fick se något som skulle ge Wyatt Earp mindervärdeskomplex.
******
FBK har 3-0 i matcher och det ser bra ut, men som sagt, Brynäs....

Inte missa något

Vill du vara säker på att inte missa några TV-sända matcher är detta sidan du ska lägga till bland favouriterna. Ta fram en penna och en kalender och använda denna site som din outtömliga källa till visdom. Om du blir bjuden på bröllop, fest eller dop så kontrollera denna sida innan du tackar ja.
www.tvmatchen.se

El Classico

Jag hoppas alla såg den. Det var verkligen en match som innehöll allt. 90 000 åskådare, massor av mål, utvisning, straff, en hel drös målchanser samt ett sent kvitteringsmål. Helt enkelt alla ingredienser som krävs för att baka en riktigt lyckad El Classicotårta.

Jag har aldrig gillat Real Madrid men Unibets oddssättare fick mej på helt andra tankar i går kväll. 5 gånger pengarna på seger för Madridlaget tyckte jag absolut var värt några hundralappar och helt plötsligt hade jag, om än bara för en kväll, förvandlats till en hängiven Realsupporter. Hela tre gånger under kvällen tändes mitt hopp på en nätt liten spelvinst och lika många gånger släcktes det. Vid bortaledning 3-2 och Barca med en gubbe mindre på fältet såg det onekligen ljust ut. Det fanns dock en man som ville annorlunda och med bara minuter kvar av matchen gjorde den lille argentinaren Messi sitt tredje mål för kvällen och sköt mina vinstplaner och min tillfälliga Realkärlek i luften. Surt sa räven men ack vilken match.

Skägg, hockey och leoparder

Så äntligen var det igång. De vildvuxna skäggens allra heligaste högtid är kommen. Nu har domarna plockat fram den mer förlåtande regelboken, spelarna har kastat sina rakhyvlar och sargerna har förstärkts runtom i landets hockeylador. Spelare som Ledin och Kåberg kommer till sin absoluta rätt. Så förbered er på verbala påhopp, psykkrig och tränarbråk. Jag pratar förstås om SM-slutspelet i hockey.
55 omgångars väntan är över, nu börjar allvaret.

Färjestad vann planenligt sin första match och det är väl inget vilt tips att det numer svartvita laget kommer avfärda dalkarlarna i fyra raka matcher. Det är om möjligt ännu mindre vilt att tippa att det till slut är FBK-spelarna som får äran att dra på sej guldhjälmarna. Det finns egentligen bara en sak som oroar mej, nämnligen Brynäs. Inte bara för att dom slog HV igår, det är något annat. Jag har inga vetenskapliga belägg eller oklanderliga argument som motiverar denna oro, det är snarare någon slags magkänsla.
***
Något som hör slutspelet till är ju de tidigare nämnda skäggen. Har alltid varit lite faschinerad av ämnet skägg och det faktum att det faktiskt existerar ett VM i denna form av ansiktsbehåring. Jag har därför bestämt mej för att i år hålla ett extra öga på utvecklingen på spelarnas hakor och med jämna mellanrum presentera och kommentera de, enligt mej, häftigaste slutspelsskäggen just nu. Är dock lite osäker på hur kriterierna för en sådan "tävling" ska se ut då vissa av spelarna tjuvstartat och odlat sedan en längre tid tillbaka. Återkommer inom detta ämne. Har även haft vissa planer på att försöka samla ihop till ett eget slutspelsskägg. Dessa planer riskerar dock att gå i stöpet då min sambo har utryckt en ganska kraftig skepsis mot denna form av manlig ansiktsprydnad.
***
Såg förövrigt Champions League igår. Har inte riktigt hajjat vitsen med Viasats senaste påfund att ha en expert med från sitt eget hem som med ojämna mellanrum visas upp sittandes i sin fåtölj och ge sin syn på saken. Igår fick vi följa med hem till Ralf Edström och det enda jag fick ut av det hembesöket var en fundering över vad Ralf egentligen hade i hörnet av sitt vardagsrum. Var det någon mer än jag som fick uppfattningen att herr Edström hade pyntat sitt hem med en uppstoppad leopard som dessutom hade ett par gympadojjor runt halsen. Hur tänkte han där? Ovanligt iallafall. Ögnade som hastigast igenom senaste IKEA-katalogen för att se om denna heminredningsdetalj salufördes där men icke.

Serieseger, fest och allergi

Då kan det äntligen sägas. Vi i Skoghalls innebandy vann division två och kommer nästa säsong husera i division ett. Vill tacka alla lagkamrater och inblandade runt laget för en rolig och lärorik säsong samt en mycket trevlig lördagskväll.
Detta inlägg borde egentligen ha publicerats under gårdagen men en sväng av dansgolvsallergi omöjliggjorde all form av fysisk aktivitet, däribland tangentbordsknackning, under hela gårdagen.

Efter vår storseger, 13-2, mot redan nedflyttningsklara Ale hade föreningen nämligen ordnat med en segerfest. Denna mycket lyckade segerfest avslutades (tyvärr) på dansgolvet på Blue Moon Bar.

Nu hör till saken att jag lider av kraftig dansgolvsallergi. Varje gång jag beträder en yta avsedd för att rytmiskt frambringa sin kropp mår jag så fruktansvärt dåligt dagen efter. Denna allergi yttrar sej med symptom såsom huvudvärk, givetvis på grund av den höga musiken, samt illamående förmodligen förorsakat av att någon balansnerv kommit i olag på grund av allt dansande. Därför tillbringades större delen av gårdagen i sängen där jag låg i en hög och endast lyckades frambringa ynkliga gnyende läten. Efter mycket möda och en storartad fysisk prestation (släng dej i väggen Ola Skinnarmo) lyckades jag dock förflytta min svårt sargade kropp till min gode vän och likaledes lagkamrat Kjelle. En zola från Pizzeria Vedugnen och en tupplur på Kjelles soffa var den rehabiliteringsmetod som behövdes och jag kunde åter börja tro på en morgondag.
En tung söndag med andra ord men det var det värt. Det är inte varje dag man vinner division två.

Kul också att detta uppmärksammades i lokalpressen. Vad jag däremot ställer mej något frågande till är hur man går till väga när man sammanställer tabeller på värmlands största tidning. NWT:s sportbilaga innehöll nästintill en helsida där det redogjordes för vår serieseger. Samtidigt kunde det läsas i resultatsidorna att vi kommit tvåa bakom Pixbo. Går man efter bokstavsordning när två lag hamnar på samma poäng?

Bokfrossa

Besökte bokrean idag.
Snålhet och realisationer är en dålig kombination.
När jag för mitt inre såg alla pengar jag kunde spara på det reducerade priset blev jag lite förvildad. Mina ögon smalnade, mina sinnen skärptes till det yttersta och jag kan faktiskt även ha dreglat en smula när jag räknade på hur mycket pengar jag skulle spara på att köpa böcker just nu. Man kan säga att jag spårade ur när jag såg alla röda prislappar.
Jag for likt en speedad mullvad i en nyplanterad gräsmatta på min jakt efter spännande titlar.

Skulle egenligen bara haft en bok, eventuellt två. När min vansinnesrusch genom stans bokaffärer var avslutad insåg jag till min stora förvåning att jag hade köpt 16 nya böcker.
Nu har jag att göra!