Standardmannen

Hej Igen!
Jag måste fastslå att jag verkligen inte är någon frenetisk bloggare. Jag hoppas dock att mina få läsare inte ska bli ännu färre p.g.a dom glesa uppdateringarna utan att ha tålamod med min oförmåga att prestera nya inlägg. När man försöker få inspiration av vardagens små händelser men vardagen ter sej fruktansvärt enformig kan detta vara till besvär. Dock hände något förra veckan som plötsligt bröt sej från alla rutiner.
När telefonen som vanligt ringde en sen tisdagskväll och nummerpresentatören visade ett okänt nummer ställde jag som vanligt in mej på att en enträgen försäljare väntade på andra sidan tråden och genast skulle börja försöka lura på mej prenumerationer av strumpor och turborakhyvlar. Jag började ladda från tårna för att utbringa ett kraftfullt NEJ. Dock satt det ingen säljare i andra änden och istället presenterade sej en kvinna från TEMO som frågade om jag hade något emot att delta i en undersökning. Mitt förbereda NEJ var alldeles för långt gånget och gick därför inte att hindra utan pressade sej lätt kvävt sej ut genom min mun och plötsligt var jag mitt i en TEMO undersökning. När intervjun skulle avslutas frågade kvinnan om jag i framtiden skulle kunna tänka mej att deltaga i flera undersökningar. Jag kände mej plötsligt privilegiad, utvald på något sätt. Att jag,en man från de djupaste skogar med slarvigt rakade kinder och en ovårdad kalufs härmed skulle få representera svenska standardmän i åldern 18-25 i diverse undersökningar som sedan ska jämföras med övriga länders standardmän. Jag kände givetvis mitt ansvar och tackade ja. Riktigt sant var inte det där sista, jag tackade nämligen ja på grund av snålhet och girighet. Jag skulle nämligen få en trisslott för besväret. När vi vänligt sagt adjö till varandra var jag ändå lite stolt, lite som om jag vunnit SM och nu skulle ut i vida världen och representera mitt land, jag var ändå utvald. När jag i högmod låg och studerade min fiktiva medalj som jag vunnit och roterade den 180 grader för att överblicka den baksida som även de ädlaste av valörer innehar insåg jag plötsligt vad jag hade gjort. Jag hade i stort sett tackat ja till att i tid och otid bli störd av en TEMO-tant. Jag hade tackat ja till att få min mail fullkomligt bombarderad med ankäter om husdjursinnehav, alkoholvanor, TV-tittande, underklädesbyten, skostorlek och diverse andra viktiga frågor som prompt måste ha ett svar, allt för en stackars triss-lott som med största sannolikhet ändå inte kommer inbringa någon vinst, den svenske standardmannen vinner nämligen väldigt sällan. Sedan insåg jag vad som än värre var.
Tänk om jag svarar fel, att jag inte alls representerar den svenska standardmannen. Tänk om jag av misstag kryssar i rutan att jag byter underkläder en gång per månad eller mindre och dagligen smörjer mitt krås med billig Whiskey. Då kommer övriga nationer tro att vi är illaluktande, alkoliserade barbarer som inte prioriterar allmän tvagning speciellt högt. Eller om jag kryssar i rutan att jag byter underkläder 4 ggr dagligen eller mer samt är stolt innehavare av 17 undelater. Då kommer alla andra tro att den svenske standardmannen mellan 18-25 lider av inkontinens och storkonsumerar fågelfrö. Det här kan verkligen gå illa. Nu har jag inte tid med det här längre, den svenske standardmannen har nämligen ett väldigt pressat schema och nu ska han skrapa en lott och fylla i en enkät. Sånt gör en svensk standardman...