Saknaden av sport

Det finns några saker hemifrån som jag redan börjat sakna lite extra, sport och kranvatten.

Vattnet går att lösa genom att bära hem flaskor från affären, känns lite dumt att betala för något man är van ska vara grattis men jag inser också hur mycket man tar för givet när man är hemma.

Vattnet här går att dricka direkt ur kranen utan att dö men det smakar som att den direkta konsekvensen av att svälja det skulle vara just döden.

Det här med sport är svårare. Det här tycker ni kanske låter märkligt när man befinner sig mitt i hockeyns förlovade land och visst finns det idrott att tillgå.

De sportsändningar jag hittills bevittnat har dock dominerats av den avart av fotboll där man använder händerna, har oval boll och där merparten av tiden spenderas i en stor människohög mitt på planen.

Jag trodde att min räddning fanns på SVT:s hemsida men ack vad jag bedrog mig. Glad i hågen klickade jag på Sportnytt bara för att mötas av en ruta som förkunnade att programmet inte fick visas utanför Sveriges gränser. Hur kan Albert Svanberg veta vart jag är?

Mitt sista hopp ställdes till fyrans webbplats bara för att där mötas av samma besked.

Vad ska jag ta mig till?

Har i alla fall hittat ett gym. Trots att jag är ekonomisk till sinnet vet jag att inte snåla på mitt eget välbefinnande och det var ett ganska billigt gym. Fem dollar om man ville nyttja undervåningen och tio dollar om man även ville ha tillträde till övervåningen.

Vad som fanns där uppe?

Ingen aning.