Påsk

Så var ännu en kristen högtid till ända och jag kan konstatera att huvudaktiviteten som vanligt varit ämnet matsmältning. Likt en motorburen strykarkatt har jag rest Värmland runt i syftet frosseri. Jag har besökt Mor- och Farföräldrar på löpande band där jag försetts med diverse läckerheter och av gammal vana alltid ätit för mycket. Proppmätt har under helgen varit min kostanta sinnesstämmning.

Det mest förvånande med Värmlandsturen var att även min något bohemiska fader anammat denna matkultur och dessutom serverade ett litet bakverk till efterrätt. Om sanningen ska fram så tror jag att det var hans sambo som var den drivande kraften bakom detta fenomen, men ändå. Nu när till och med min egen far sållat sej till samlingen av påskfirare finns alltså inte längre någon tillflyktsort för mej när jag vill slippa traditioner och hetsätning.

Höjdpunkten med påsken var annars att man fick vara ledig hela 4 dagar i sträck. Större delen av annandagen hade jag tänkt viga åt motorcykelåkning men det ödelades av ett snöoväder. Mycket tråkigt då jag har insett att vi motorcyklister ses som vårtecken av många medmänniskor. Det innebär att nu när jag uppnåt samma symbolvärde som tranor och tussilago så är det i det närmaste min plikt att åka runt och vara ett vårtecken. Visa upp mej och gjuta mod och förhoppning hos andra människor helt enkelt.
Detta innebär att numer är aktiviteter så som städning och bilvård rent egoistiska handlingar medans motorcykelåkning är en välgärning. Det gillar jag.