Förvirringen är total

För några veckor sedan uppnådde jag den högaktningsvärda åldern av 26 vilket jag med pompa och ståt celebrerade ensam hemma i soffan.

Det här med födelsedagar är inget jag brukar reflektera över speciellt mycket men nu börjar det nog bli dags att respektera min faktiska ålder. Nu för tiden knakar min kropp som ett gammalt brunbetsat furugolv i en 30-tals villa med för glest mellan golvbjälkarna när jag om morgnarna med stor möda försöker ta mig upp ur sängen.

Som om inte detta vore nog har det börjat sätta sig på minnet.
Igår när jag skulle hem från jobbet så körde jag fel. Då har jag trots allt bott på samma adress i drygt fem år.
När jag sedan inmundigat en stadig kvällsmåltid gick jag ut till min bil, startade den och körde iväg, bara för att inse att jag inte kom ihåg vart jag var på väg. Det mest skrämmande är att jag inte har kommit på det än...